Vårt remissvar på regeringens förslag till lagändringar i promemoria: Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning
Till
Klimat- och näringslivsdepartementet
kn.remissvar@regeringskansliet.se
kopia till kn.nm@regeringskansliet.se
Remissvar på promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning
Sammanfattning
De förslag som presenteras i promemorian värnar nationell tillgång till vattenkraftsel. Boende och företagare i Säfsenområdet kring Fredriksberg i södra Dalarna anser att implementeringen av EU:s vattendirektiv och det därav följande arbetet med vattenkraftens omprövning och införandet av moderna miljövillkor får en mängd oacceptabla konsekvenser för bland annat kulturvärden, fastighetsvärden, rekreationsvärden och livsmiljöer. Men promemorian bortser från detta. Våra kommentarer och yrkanden gäller generellt, men vi har tagit exempel från Säfsenområdet.
Vi yrkar följande:
Lagstiftningen ska förändras så att det blir obligatoriskt att ta hänsyn till lokal och regional påverkan på fastighetsägare, livsmiljö, befintliga ekosystem och kulturmiljö.
Myndigheterna ska göra en kostnads- nyttoanalys och visa biologisk vinst eller nytta av de åtgärder de kräver och dessa måste vägas mot negativa konsekvenser för bland annat kulturvärden, fastighetsvärden, rekreationsvärden och livsmiljöer.
En sammantagen riskbedömning ska göras av den sammantagna effekten av planerade åtgärder på lokal, regional och nationell nivå och inte enbart för varje damm. Detta är inte minst viktigt ur beredskapssynpunkt.
Där människan påverkat vattnet under lång tid och ett nytt naturligt tillstånd inträtt ska vattnet, som det stipuleras i EU:s vattendirektiv, förklaras som kraftigt modifierat vatten och därmed ska krav på konnektivitet slopas.
Samverkan ska omvandlas till samråd och inte enbart ske med verksamhetsutövare, kommuner, myndigheter och intresseorganisationer, utan även med fastighetsägare och andra berörda.
Lokal och regional påverkan – Det handlar inte bara om kraftverk
Yrkande: Lagstiftningen ska förändras så att det blir obligatoriskt att ta hänsyn till lokal och regional påverkan på fastighetsägare, livsmiljö, befintliga ekosystem och kulturmiljö.
Det förslag som presenteras i promemorian värnar nationell tillgång till vattenkraftsel. Vi anser att arbetet med vattenkraftens omprövning och införande av moderna miljövillkor får en mängd helt oacceptabla konsekvenser för bland annat kulturvärden, fastighetsvärden, rekreationsvärden och livsmiljöer.
Syftet med EU:s vattendirektiv var att ”upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten” (artikel 1 i direktivet). Det grundades på ”behovet av åtgärder för att undvika en försämring av sötvattenkvaliteten och sötvattenkvantiteten på sikt, och ett åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurserna”.
Tyvärr har diverse intresseföreningar och myndigheter i Sverige gjort frågan till en fråga om framför allt vandringshinder för vissa fiskarter. Implementeringen av EU:s vattendirektiv och det därav följande arbetet med vattenkraftens omprövning och införandet av moderna miljövillkor har av svenska myndigheter tolkats som att alla berörda dammar ska ha faunapassager. Om dammägaren inte har råd att bygga en faunapassaga, är alternativet att riva dammen. Detta har gjort att dammar nu rivs i allt högre takt. Katastrofala effekter väntar hela bygder och landskap när dammar som dämmer sjöar som skapats och funnits i hundratals år försvinner eller minskar drastiskt i djup och yta.
Utrivningar leder till att sjöar töms på vatten. Detta sker redan på flera platser i exempelvis Värmland. I vårt område i södra Dalarna planeras 10 av 10 rena reglerdammar i vårt närområde att rivas till följd av länsstyrelsens tillämpning av rådande lagstiftning. Detta sker utan att någon eller minimal biologisk nytta tillförs då dessa dammar oftast byggts på platser där gamla vandringshinder redan fanns för hundratals år sedan, före människans användning av platsen. Inga fiskar har vandrat på platserna då och kommer inte vandra där efter rivningen.
I Säfsenområdet skulle konsekvenserna av en rivning bland annat bli att dricksvatten till Fredriksberg och vatten till snötillverkning i alpinområdet Säfsen inte längre kan tas från Säfssjön samtidigt som andra alternativ inte finns. Detta drabbar de boende, företag och turism i området. När sjöarna sänks eller försvinner påverkar det också grävda brunnar som kan sina eller förgiftas. Växthusgaser kan frigöras i samband med dammutrivningar. Enligt EU:s markdirektiv, som beslutades i juni i år, ska alla medlemsstater fastställa en förteckning över potentiellt förorenande riskaktiviteter. En sådan lista saknas idag i svensk rätt. Regeringen bedömer enligt sin faktapromemoria om markdirektivet att det kommer att bli ett ökat behov av mätningar och rapportering. Vi förutsätter att dammutrivningarna kan räknas till de potentiellt förorenande riskaktiviteterna och därmed kommer att kräva både mätningar och rapportering.
Oersättliga kulturbygder raseras och många dammar som ärfornlämningar förstörs vid dammutrivningar. I vårt område är dessa dammar tillsammans med till exempel smedjor, hammare och kvarnar ofta del av Ekomuseum Bergslagen och utgör viktiga turistmål. Det har visat sig i tidigare ärenden, exempelvis vid Lilla Ullen i Värmland, att det faktum att en damm utpekats som fornlämning inte innebär något skydd mot rivning.
Vägar över dammar som håller samman samhällen i Säfsenområdet måste byggas om då dammarna rivs. I strid med barnkonventionen försvinner även rekreationsvärden såsom badplatser för barn.
Sjönätverket Säfsensjöarna anser att de ändringsförslag som presenteras i promemorian i miljöbalken 21 kap. 7§ och Förordningen om vattenverksamheter (1998:1388) § 42 a kan accepteras med de tillägg i fetstil som redovisas i bilaga 1. Vi motsätter oss de delar som avser vattenförvaltningsförordningen (2004:660) 4 kap. och föreslår istället ändringar enligt bilaga 1. Övriga lagändringsförslag anser vi vara otillräckliga för att uppnå de förändringar vi anser behövs.
En kostnads- nyttoanalys och riskbedömning krävs
Yrkande: Myndigheterna ska göra en kostnads- nyttoanalys och visa biologisk vinst eller nytta av de åtgärder de kräver och dessa måste vägas mot negativa konsekvenser för bland annat kulturvärden, fastighetsvärden, rekreationsvärden och livsmiljöer.
En sammantagen riskbedömning ska göras av den sammantagna effekten av planerade åtgärder på lokal, regional och nationell nivå och inte enbart för varje damm. Detta är inte minst viktigt ur beredskapssynpunkt.
Den biologiska vinsten eller nyttan av myndigheternas krav på åtgärder måste tydligt klargöras och vägas mot andra nyttor, samt risker för negativ påverkan. Dammar kan inte bedömas var förs sig utan måste bedömas i sitt större sammanhang.
Den remitterade promemorian innehåller inget ökat lagligt skydd för de värden vi redovisat ovan. Detta är i strid med såväl förvaltningslagen som europakonventionen. Där sägs att proportionalitetsprincipen ska gälla, det vill säga åtgärden som myndigheten bestämmer om får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Även miljöbalken har en proportionalitetsregel.
Eftersom staten ställer kraven på miljöanpassningar är det statens ansvar att stå för kostnaderna av en kostnads-nyttoanalys för all lokal påverkan på fastighetsvärden, kulturmiljö, näringsverksamheter, kommunala bastjänster och rekreationsvärden som blir följden av de åtgärder som myndigheterna kräver. Detta är också i linje med vattendirektivet.
Vi menar att de åtgärder som myndigheterna kräver måste innebära biologisk nytta. I Säfsenområdet blir det inte någon biologisk vinst av de planerade dammutrivningarna. Månghundraåriga ekosystem där nya naturtillstånd inträtt vid sjöarna rubbas och djur såsom vattensalamandrar, trollsländor, insjöfåglar och myrmarksfåglar drabbas av minskade sjöytor. Sjöfåglar kommer att försvinna då de får sina habitat förstörda på grund av torrläggning. Även myrmarksfåglar drabbas hårt då deras livsmiljö växer igen när myrmarkerna kring sjöarna torkar. Den rödlistade storspoven som är starkt hotad häckar på myrmarkerna runt våra sjöar i Säfsen. Storspoven är ortstrogen vilket innebär att när den väl försvunnit från en plats är det mycket svårt att få den att återvända och etablera sig igen.
Det vetenskapliga underlaget och noggranna kartläggningar av konsekvenserna för de miljöåtgärder som staten kräver av verksamhetsutövaren måste framgå av analyserna. Endast då kan en rimlig analys av riskerna göras och vägas mot biologisk vinst eller nytta.
En vattennivåsänkning berör inte bara vattenspegeln utan hela tillrinningsområdets vattenflöden inklusive grundvattnet. Rivning av en damm kan påverka såväl brand- som översvämningsrisker i ett större område. Bedömningen av dammar måste därför ske sammantaget och inte av varje damm för sig. De sammanlagda konsekvenserna av de planerade åtgärderna kan ha stor negativ effektiv för både beredskapen för olyckor och höjd beredskap, då de kan påverka såväl översvämningsrisker som elberedskap.
Möjligheten att klassa vatten som kraftigt modifierat ska användas
Yrkande: Där människan påverkat vattnet under lång tid och ett nytt naturtillstånd har inträtt ska vattnet, som det stipuleras i vattendirektivet, förklaras som kraftigt modifierat vatten och därmed ska krav på konnektivitet slopas.
Sjöar i vårt område kan behållas genom att de klassas som kraftigt modifierat vatten (KMV). Enligt vattendirektivet kan en vattenförekomst klassas som KMV om den genom mänsklig verksamhet har en väsentligt ändrad fysisk karaktär. Detta gäller dammarna i Säfsenområdet.
Klassningen som KMV sänker kraven på åtgärder. Vi menar att denna möjlighet ska användas i mycket större uträckning än i dag. I Sverige har praxis blivit att detta tillämpas mycket restriktivt när det gäller påverkan på kultur- och boendemiljö. Denna restriktiva tolkning står i strid med vattendirektivet och regeringens uppfattning som den uttrycktes i propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (som föregick den nationella planen). Där sägs att vatten kan klassas som KMV om åtgärderna för att uppnå en god ekologisk status skulle innebära en betydande negativ påverkan på till exempel kulturmiljöer och sociala värden.
Samverkan ska bli samråd
Yrkande: Samverkan ska omvandlas till samråd och ska inte enbart ske med verksamhetsutövare, kommuner, myndigheter och intresseorganisationer, utan även med fastighetsägare och andra berörda.
Införandet av de moderna miljövillkoren medför avsevärda negativa konsekvenser för berörda fastighetsägare. Fastighetsägarna måste därför involveras i arbetet från start och ha möjlighet att påverka det. Detta är ett krav enligt miljöbalken.
Exempel på konsekvenser för enskilda fastighetsägare: Vattenvägar till bostäder på öar som endast kan nås med båt försvinner, fastighetsvärden sjunker drastiskt och folk blir ruinerade när deras sjötomter omvandlas till sumptomter. Enligt en uppskattning från Villaägarna kommer småhusägarna runt den lilla sjön Hån lågt räknat att drabbas av ett minskat tomtmarksvärde på cirka 18 miljoner kr (se bilaga 4). Grundvattennivåer och vattentryck i marken kan påverkas och hållfastheten i bostäder äventyras. Fastighetsgränser påverkas på otillräckligt klarlagda vis när sjöbotten torrläggs och vägar och broar påverkas. De extrema effekter som blir en direkt följd av statliga miljökrav kräver ett samråd med enskilda berörda redan i den inledande processen.
Bilaga 1 Följdändringar i promemorians författningstext
Bilaga 2 Bakgrund om Säfsen och Sjönätverkets hemvist
Bilaga 3 Så kan det se ut när ”moderna miljövillkor” införts
Bilaga 4 Förlusten – markvärdet runt Hån kan sjunka med 18,7 miljoner
Bilaga 5 Dammar i Fredriksbergs omgivningar
För Sjönätverket Säfsensjöarna; föreningar och företagare i Fredriksberg med omnejd,
www.safsensjoarna.se
Föreningar
Jesper Modin Säfsnäs Idrottsförening
Louise Axelsson Säfsen Alpina Klubb
Anders Nordahl Ulriksbergs Idrottsklubb
Lars Dahlberg Säfsnäs Skyttegille
Jeanette Schander Föreningen Folkets Hus Fredriksberg
Andreas Pettersson Säfsnäs Fiskevårdsförening
Gabriella Holgersson Fredriksbergs Skoterklubb
Ann Wilhelmsson Säfsnäs Hembygdsförening
Emma Thorin Skifsens Vänner
Lena Hagström Strömsdals Hembygdsvänner
Kjell Hellkvist Fredriksbergs Motorklubb
Hans Arenander Tyfors Byförening
Jan Nygren Lions Klubb Fredriksberg
Gertrud Engkvist Säfsnäs Vävstugeförening
Katarina Karlsson Säfsnäs Bakarstugeförening
Anne Halvarsson Kyrkliga Syföreningen i Säfsnäs
Lars Findahl Turismutveckling i Finnskogarna
Anna Sand Björkqvist Ulriksbergs Bygdegårdsförening
Ulrika Berglund Säfsnäs Socialdemokratiska Förening
Mats Ekehov PRO Fredriksberg
Birgitta Gottfries Dahlberg Gravendals Byalag
Mattias Wedberg BRF Säfsen (11 föreningar, 270 bostäder, 500 medlemmar)
Jill Kortesmaa Hyttsjöns Vänner
Jonas Nyström Håenförbundet
Renate Pettersson Hösjöns Vänner
Björn Håkansson Nedre Tällbergssjöns Intresseförening
Företag
Stina Persson Säfsen Resort AB
Lisa Bång Coop Fredriksberg
Tobias Hillqvist Nordic Car Trailer
Pär Trässman Annefors Kunskapsutveckling
Anna Forsberg Rosahöjdens Kök & Bageri
Cecilia Söderlund Nya Timjan
Susanne Andersson Ostkôja i Säfsen
Diane Senneborn Makken Fredriksberg
Jan Bakken Jan Bakken Entreprenad
Thomas Johansson Johanssons Service i Säfsen
Kent Pettersson Härjes Bil & Maskinverkstad
Julia Hautamäki Julias Salong i Säfsen
Jonas Nordahl JN Teknik & Motorsport
Jan Magnil Fredriksbergs Rör
Sores Tosun Säfsenstay
Christer Rosén Säfsen Hunting Lodge
Mattias Rosén Sögård Fastigheter
Vedat Tosun Pizzeria Jägaren
Kjell Hellkvist Kjells Skrot o diverse
Stefan Holgersson Solbacka Plåt
Kristina Berg Strandgarden KB
Bilaga 1
Följdändringar i promemorians författningstext
Mot bakgrund av de yrkanden vi redovisat ovan föreslår vi följande ändringar i de författningsändringar som föreslås i promemorian.
Våra tillägg är i fetstil och den text vi anser bör tas bort är överstruken.
Förslag till lag om ändring i miljöbalken
21 kap 7§: … Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål hos domstolen rör även ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 §, ska domstolen med eget yttrande överlämna målet till regeringen för prövning. Detsamma gäller om Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet eller Havs- och vattenmyndigheten begär att målet av sådan anledning ska överlämnas till regeringen. …
Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter
42 a §: … Samverkan Samråd ska från processens början ske med de verksamhetsutövare vars verksamheter omfattas av planen, samt med berörda kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer. …
Förslag till förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)
3 a §
Stryks i sin helhet
3 b §
Stryks i sin helhet
3§ skrivs om i sin helhet:
3 § En ytvattenförekomst ska förklaras som konstgjord eller kraftigt modifierad, om den har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt genom att:
1. minst en hydromorfologisk kvalitetsfaktor från gruppen bestående av
hydrologi,
morfologi,
konnektivitet
kan antas ha sämre status än god till följd av mänsklig aktivitet, och
2. de hydromorfologiska förändringar som behövs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status kan antas på ett betydande sätt på nationell, regional eller lokal nivå negativt påverka
a) miljön i stort,
b) sjöfart eller hamnanläggning,
c) rekreationsintressen,
d) kraftproduktion, dricksvattenförsörjning, bevattning eller annan verksamhet som vatten lagras för,
e) verksamhet eller åtgärd för skydd mot översvämning, markavvattning eller annan vattenreglering,
f) fastighetsvärden, boende- och närmiljö, naturvärden för nuvarande miljö, friluftsliv samt kulturmiljö,
g) elberedskap i freds- såväl som krigstid, eller
h) annan verksamhet av väsentlig betydelse från allmän eller enskild synpunkt, där särskilt de skador som kan uppstå ska beaktas,
och
3. den nytta som uppnås genom de konstgjorda eller ändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön.
4 b §
När maximal ekologisk potential bestäms för en ytvattenförekomst som förklarats kraftigt modifierad med avseende på lagring av vatten för kraftproduktion, ska de åtgärder eller kombinationer av åtgärder väljas som
1. effektivt förbättrar vattenmiljön, med beaktande av att ytvattenförekomstens fysiska karaktär är väsentligt ändrad, och
2. inte påverkar kraftproduktionen på ett betydande negativt sätt i den mening som avses i 3 b §. § 2 a-h.
Bilaga 2
Bakgrund om Säfsen i Södra Dalarna och Sjönätverkets hemvist
Syftet med EU:s vattendirektiv är att upprätta åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurserna. Det är alltså tillgången på tillräckligt med rent vatten som är det övergripande och viktigaste målet. I Bergslagen frågar vi oss vari denna hållbara förvaltning av vattenresurserna består, när sjöar utanför våra fönster plötsligt krymper till hälften, eller försvinner helt, badplatser hamnar långt upp på land, grävda brunnar sinar, och turister och arbetstillfällen försvinner i takt med förfulandet av landskapet. Människor i Bergslagen har inte ”bosatt sig vid en kraftverksdamm” som det hävdats i debatten kring dammar. Man har bosatt sig vid en sjö, som skapades av att en bäck dämdes upp för cirka 300 år sedan för att användas till driften av kvarnar, sågar, hyttor och smedjor. I dag bor och verkar ett tusental heltids- och deltidsboende i Fredriksberg och i byarna runtomkring.
Kulturmiljöer och turism
Vår bygd står och faller med turistverksamheten som byggts upp under drygt 40 år. Turismen ger liv åt bygden och möjligheter att visa vår kulturhistoria. Sådana miljöer är nödvändiga för att förstå Sveriges historia och industriella utveckling. I Säfsen finns fysiska miljöer att visa upp från den tidiga bruksepoken med dammar från 1700-talet. Detta sköts av ideella krafter. Vid rivning av dammar, men även vid anläggande av fiskvägar, minskar möjligheten kraftigt att bruka och förvalta kulturmiljöerna.
För människorna i Säfsen är landskapet, naturen och historien mycket betydelsefulla för deras identitet. Bygdens befolkning, såväl bofasta som fritidshusägare (ofta pensionärer och människor med rötter i Säfsen) vårdar och underhåller därför kulturarvet; Man röjer och underhåller vandringsleder och gamla torpmiljöer, kvarvarande och restaurerade kulturbyggnader, utan ekonomiska incitament. Minst en gång om året under Säfsenveckan visar man upp gamla traditioner, byggnader och hantverk.
Fornlämningar och kulturmiljöer
Säfsenområdet fick fast bosättning för 400 år sedan med skogsfinnar. På 1720-talet startade en bruksepok med järnbruk, smedjor, hyttor, sågverk med mera. Allt drevs och var uppbyggt kring vattenkraften. Byar och samhället Fredriksberg byggdes i anslutning till vattnet. Det finns många fornlämningar från både skogsfinnarna och järnbruksepoken.
Dammutrivningar eller anläggande av omfångsrika faunapassager skulle i många fall innebära mycket stora negativa konsekvenser för kulturmiljön på platsen och i omgivningen och innebära att visuella och funktionella samband bryts. Icke desto mindre innebär dagens praxis krav på faunapassager för exempelvis öring, trots att man samtidigt bedömer att det saknas förutsättningar för denna att leva i den aktuella sjön och uppströms densamma.
Rekreation och barns rättigheter
I promemorian sägs ”Vattenkraft och dammar har även påverkan på människors boende- och livsmiljö samt turism, bland annat när det gäller estetiska värden och möjligheten till rekreationsaktiviteter som exempelvis fritidsfiske.” Detta framställs som negativ påverkan, men i själva verket är det i vårt område tvärtom – det är de reglerade sjöarna som är livsnerven i hela bygden med just boende- och livsmiljö, turism, estetiska värden och rekreation. Sjöarna ger möjligheter till många vattenaktiviteter såsom paddling, rodd, simning, fågelskådande, skridskoåkning och fiske. Samhällen och byar på landsbygden har ett begränsat utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga. De är ofta hänvisade till de möjligheter som naturen och vatten ger. Vid en utrivning av dammar försämras dessa möjligheter kraftigt.
I Säfsen finns det kommunala badet i Älgsjön/Fredriksberg, med utbyggd rekreationsyta, gräsmatta, beachvolley, omklädning och badbryggor. Här bedriver Ludvika kommun tillsammans med föreningslivet en veckas sommarsimskola varje år. Den är välbesökt och viktig. I byarna runt omkring finns också fina bad i sjöarna. Allt detta riskerar nu att försvinna.
Näringsverksamhet
Det största företaget i Säfsenområdet är alpinanläggningen Säfsen resort med mer än 2 200 bäddar i stugor och lägenheter, 55 000 gästnätter per år och med 100 anställda vintertid. Hela verksamheten där äventyras om dammen i Säfssjön rivs eftersom konstsnötillverkningen kommer från Säfssjön och sommarens verksamhet till stor del bygger på vattenaktiviteter.
Också Fredriksbergstvätten, region Dalarnas tvätteri, är beroende av riklig och säker tillgång till vatten för att kunna driva sin verksamhet. Dessutom finns ett antal mindre företag vars hela existens bygger på turism och besöksnäringen som är helt beroende av närmiljön med dammar, sjöar och vattendrag.
Befintliga ekosystem
Djurarter såsom vattensalamandrar, trollsländor, insjöfåglar och myrmarksfåglar drabbas när sjöytorna minskar. Sjöfåglar kommer att försvinna då de får sina habitat förstörda på grund av torrläggning. Även myrmarksfåglar drabbas hårt då deras livsmiljö växer igen när myrmarkerna kring sjöarna torkar. Den rödlistade storspoven som är starkt hotad häckar på myrmarkerna runt våra sjöar i Säfsen. Åtgärder pågår för att återställa våtmarker i Sverige för att hjälpa drabbade arter, bland annat storspoven. Nyttan av att rasera dess naturliga häckningsplatser för att vissa svagsimmande fiskar, som inte är beroende av vandring för sin reproduktion, ska kunna vandra bör starkt ifrågasättas.
Läs mer om oss och om dammutrivningar till följd av de orimliga miljökraven på vattenverksamheter på www.safsensjoarna.se