Fakta – vatten i Sverige
Vattnen i Sverige är indelade i 5 vattenområden som hänger ihop: dessa kallas vattendistrikt. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd att vara vattenmyndighet för respektive distrikt.
Vattenförvaltning i Sverige – Vattenförvaltning – Planering, förvaltning och samverkan – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)
Centrala begrepp:
VATTENFÖREKOMST: Mindre enheter vatten; sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten
Vattenförekomstindelning | Vattenmyndigheterna
VISS: Databas över alla vatten där status för alla vatten är sökbara VISS – VattenInformationsSystem för Sverige (lansstyrelsen.se)
VATTENVERKSAMHET: Åtgärder som på något sätt påverkar vattenområden. Det kan vara åtgärder som ökar eller minskar vattenmängden, påverkar den omgivande miljön eller vattenområdets storlek.
MILJÖKVALITETSNORMER (MKN): Mål för hur vattenförekomster ska vara, till exempel vilket pH, vilka fiskar, vilka planktonnivåer som är önskvärda
KRAFTIGT MODIFIERADE VATTEN (KMV): Vatten som är så förändrade till sin yta eller sitt flöde av mänsklig aktivitet att man inte kan förvänta sig att det uppnår vissa miljömål
KONSTGJORDA VATTEN: Av människan helt skapade vatten, exempelvis en kanal.
REFERENSFÖRHÅLLANDE: Det förhållande som rådde på platsen för mänsklig påverkan
NATIONELLA PLANEN NAP: Pågående översyn av dammar kopplade till kraftverk: länk
Viktiga lagrum:
Förordning om vattenverksamheter Förordning (1998:1388) om vattenverksamheter | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
§27 i denna: I fråga om inverkan på en effektiv tillgång till vattenkraftsel ska planen främja
1. största möjliga reglerförmåga i elproduktionen,
2. att behov av ökad effekt främst kan tillgodoses i befintliga vattenkraftverk,
3. elberedskap och nationell, regional och lokal stabilitet i elsystemet, och
4. största möjliga utrymme för att det vid prövning av enskilda vattenverksamheter ska kunna tas hänsyn till kulturmiljö, industri, infrastruktur, bostäder, jordbruk och andra samhällsintressen.
Vattenförvaltningsförordningen vattenförvaltningsförordningen 4 kap
Konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster
3 § Vattenmyndigheten ska förklara en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad, om den har skapats genom mänsklig verksamhet eller på grund av mänsklig verksamhet har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt och
1. de hydromorfologiska förändringar som behövs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status kan antas på ett betydande sätt negativt påverka
a) miljön i stort,
b) sjöfart eller hamnanläggning,
c) rekreationsintressen,
d) kraftproduktion, dricksvattenförsörjning, bevattning eller annan verksamhet som vatten lagras för,
e) verksamhet eller åtgärd för skydd mot översvämning, markavvattning eller annan vattenreglering, eller
f) annan verksamhet av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, och
2. det av tekniska skäl eller på grund av höga kostnader inte är rimligt att på något annat sätt som är ett väsentligt bättre alternativ för miljön åstadkomma den nytta som följer av att vattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad. Förordning (2018:2103).
10 § Vattenmyndigheten ska för en viss vattenförekomst besluta om mindre stränga kvalitetskrav än vad som följer av 2-6 §§, om
1. det på grund av sådan mänsklig verksamhets påverkan som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2 eller på grund av vattenförekomstens naturliga tillstånd är omöjligt eller skulle medföra orimliga kostnader att uppnå de strängare kraven,
2. de miljömässiga eller samhällsekonomiska behov som verksamheten fyller inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses på ett sätt som är väsentligt bättre för miljön,
3. alla möjliga åtgärder vidtas för att med hänsyn till verksamhetens karaktär eller vattenförekomstens naturliga tillstånd uppnå
a) bästa möjliga ekologiska och kemiska status, om vattenförekomsten är ett ytvatten, och
b) bästa möjliga status, om vattenförekomsten är ett grundvatten, och
4. vattnets kvalitet inte riskerar att försämras ytterligare. Förordning (2018:2103).
Förordning med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
Miljöbalken Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
Jordabalken
Vattendirektivet Water Framework Directive – European Commission (europa.eu)
Art- och habitatdirektivet
Förnybardirektivet
Naturrestaurreringsförordningen
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten bestämmer hur dessa normer sätts: Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) – Föreskrifter – Vägledning, föreskrifter och lagar – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)
CIS-vägledningar är utarbetade av EU som hjälp vid tolkning och införande av Vattendirektivet i praktiken i de olika medlemsländerna: EU-vägledning för vattenförvaltning – Vattenförvaltning – Planering, förvaltning och samverkan – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)
Domstolar:
Mark- och Miljödomstol, Mark- och Miljööverdomstolen, HD, (Förvaltningsdomstolen)
Aktörer:
Havs-och vattenmyndigheten: Tolkar, skriver vägledningar och föreskrifter för ytvatten
SGU: Gör detsamma för grundvatten
Vattenmyndigheten/erna: En länsstyrelse utsedd som ansvarig inom ett visst vattendistrikt, var och en med ett beslutande organ som kallas vattendelegation? Sätter, sköter VISS registret
Vattenråd: Flera aktörer som anses berörda parter inom ett administrativt område?
MSB: ansvarar för risker för översvämningar
SMHI: Prognoser och utredningar
Livsmedelsverket: Ansvarar för dricksvattenkvalitet
Naturvårdsverket: Hanterar frågor om miljögifter, tar över dammar