Bakgrund och orsaker
Syftet med EU:s vattendirektiv var att ”upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten” (artikel 1 i direktivet), och grundades på ”behovet av åtgärder för att undvika en försämring av sötvattenkvaliteten och sötvattenkvantiteten på sikt, och ett åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurserna”. Det står också: ”Detta direktiv bör bidra till en successiv minskning av utsläppen av farliga ämnen till vatten”. Det är alltså tillgången på tillräckligt med rent vatten som är det övergripande och viktigaste syftet med direktivet.
Tyvärr har diverse intresseföreningar och myndigheter i Sverige kidnappat frågan så att den framförallt kommit att handla om vandringshinder för vissa fiskarter. Särintressen har påverkat implementeringnen av direktivet i svensk lag så att staten nu ställer krav på dammägare att bygga dyra faunapassager förbi befintliga dammar. Detta medför att dessa i stället rivs i allt högre takt då kostnaderna för dessa så kallade miljöåtgärder är för höga. Mycket lite eller ingen hänsyn tas till de boende, företag eller kulturvärden vid sjöarna som skapats genom dämningar. Detta trots att EU-direktivet tvärtom pekar på nödvändigheten av att ”integrera skyddet och den hållbara förvaltningen av vattenresurserna med andra av gemenskapens politikområden, exempelvis energi, transport, jordbruk, fiskeri, regional politik och turism”.
Konsekvenser
När en damm rivs försvinner eller sjunker vattennivån i den sjö som dammen skapade drastiskt. Landskapet kan i ett slag förändras groteskt. Dybottnar eller ökenlandskap uppenbarar sig, våtmarker i utkanten på sjöarna torkar och försvinner, sly växer så småning om in och området växer igen. I Bergslagen frågar vi oss vari den hållbara livsmiljön består, när sjöar utanför våra fönster plötsligt krymper till hälften, eller försvinner helt, badplatser hamnar långt upp på land, grävda brunnar sinar, och turister och arbetstillfällen försvinner i takt med förfulandet av landskapet. Människor i Bergslagen har inte ”bosatt sig vid en kraftverksdamm” som det hävdats i debatten kring dammar. Man har bosatt sig vid en sjö, som skapades av att en bäck dämdes upp för ca 300 år sedan för att användas till driften av kvarnar, sågar, hyttor och smedjor.
Kulturmiljöer och turism
Vår bygd står och faller med turistverksamheten som byggts upp under drygt 40 år. Turismen ger liv åt bygden och möjligheter att visa vår kulturhistoria. Sådana miljöer är nödvändiga för att förstå Sveriges historia och industriella utveckling. I Säfsen finns fysiska miljöer att visa upp från den tidiga bruksepoken med dammar från 1700-talet. Detta sköts av ideella krafter. Vid rivning av dammar, men även vid anläggande av fiskvägar, minskar möjligheten kraftigt att bruka och förvalta kulturmiljöerna.
För människorna i Säfsen är landskapet, naturen och historien mycket betydelsefulla för deras identitet. Bygdens befolkning, såväl bofasta som fritidshusägare (ofta pensionärer och människor med rötter i Säfsen) vårdar och underhåller därför kulturarvet; Man röjer och underhåller vandringsleder och gamla torpmiljöer, kvarvarande och restaurerade kulturbyggnader, utan ekonomiska incitament. Minst en gång om året under Säfsenveckan visar man upp gamla traditioner, byggnader och hantverk.
Fornlämningar och kulturmiljöer
Säfsenområdet fick fast bosättning för 400 år sedan med skogsfinnar. På 1720-talet startade en bruksepok här med järnbruk, smedjor, hyttor, sågverk med mera. Allt drevs och var uppbyggt kring vattenkraften. Byar och samhället Fredriksberg byggdes i anslutning till vattnet. Det finns många fornlämningar från både skogsfinnarna och järnbruksepoken. Dammutrivningar eller anläggande av omfångsrika faunapassager skulle i många fall innebära mycket stora negativa konsekvenser för kulturmiljön på platsen och i omgivningen och innebära att visuella och funktionella samband bryts. Icke desto mindre innebär dagens praxis krav på faunapassager för exempelvis öring, trots att man samtidigt bedömer att det saknas förutsättningar för denna att leva i den aktuella sjön, och uppströms densamma.
Rekreation och barns rättigheter
Sjöarna ger möjligheter till många vattenaktiviteter som paddling, rodd, simning, fågelskådande, skridskoåkning och isfiske på vintern för att nämna några.
Samhällen och byar på landsbygden har begränsat utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga. De är ofta hänvisade till de möjligheter som naturen och vatten ger. Vid en utrivning av dammar försämras dessa möjligheter kraftigt. I Säfsen finns det kommunala badet i Älgsjön/Fredriksberg, med utbyggd rekreationsyta, gräsmatta, beachvolley, omklädning och badbryggor. Här bedriver Ludvika kommun tillsammans med föreningslivet en veckas sommarsimskola varje år. Den är välbesökt och viktig. I byarna runt omkring finns också fina bad i sjöarna. Allt detta riskerar nu att försvinna.
Näringsverksamhet
Det största företaget i Säfsenområdet är alpinanläggningen Säfsen resort med mer än 2 200 bäddar i stugor och lägenheter,55 000 gästnäter per år och med 100 anställda vintertid. Hela verksamheten där äventyras om dammen i Säfssjön rivs eftersom konstsnötillverkningen kommer från Säfssjön och sommarens verksamhet till stor del bygger på vattenaktiviteter.
Också Fredriksbergstvätten, region Dalarnas tvätteri, är beroende av riklig och säker tillgång till vatten för att kunna driva sin verksamhet.
Befintliga ekosystem
Fågellivet kommer att förändras vid dammutrivningar. Sjöfåglar kommer att försvinna då de får sina habitat förstörda på grund av torrläggning. Även myrmarksfåglar drabbas hårt då deras livsmiljö växer igen när myrmarkerna kring sjöarna torkar. Den rödlistade storspoven som är starkt hotad häckar på myrmarkerna runt våra sjöar i Säfsen. Åtgärder pågår för att återställa våtmarker i Sverige för att hjälpa drabbade arter, bland annat storspoven. Att då rasera dess naturliga häckningsplatser för att vissa svagsimmande fiskar, som inte alls är beroende av vandring för sin reproduktion, ska kunna vandra är helt förkastligt. Dessutom är storspoven ortstrogen vilket innebär att när den väl försvunnit från en plats är det mycket svårt att få den att återvända och etablera sig igen.
Lösningar
Det går att undanta dammar som dämmer sjöar och vattendrag med stor betydelse för människors livlmiljö och försörjning. Svenska myndigheter följer inte lagens avsikt som det är idag. Vi måste motverka den myndighetsaktivism som pågår för fullt och som hotar grunderna för vår livsmiljö. Engagera dig, gå med i sjöföreningarna på starsidan, skicka insändare, skriv, kommentera och argumentera mot de som förblindade av omsorg om vissa fiskar skriver på sociala medier och i pressen och som totalt förringar våra livsmiljöers värden! Skriv brev och e-post till alla riksdagsledamöter och kommunpolitiker i din region. Utan opinion kan denna utveckling inte stoppas och tusentals sjöar och hundratusentals människor kommer drabbas.